I morgon läkare…

…på torsdag fysioterapeutbesök och på fredag träff med psykologen. Tänk om nånting skulle kunna vänta depressionsskutan?

I maj fick jag via en at-läkare hopp om livet. Det skulle skickas remiss till kbt, jag skulle kunna söka nån slags sjukersättning på deltid, en ny läkare skulle börja på mottagningen, och bli kvar som det verkade.

Nu är det oktober och jag har inget som helst hopp om någonting.

Nya läkaren slutar. Ingen remiss har skickats någonstans, ev ansökan om nån slags sjukersättning bara bortförklaras.

Jag har provat och bytt mediciner efter läkarens inrådan. Jag har gått långsamma promenader nästan varenda dag på läkarens ordination.

Det enda jag inte gjort var att bli frisk innan läkaren slutar.

Nämenförlåtsåväldigtmycket!!!

Skitdepression.

Jag orkar faktiskt inte kämpa mer. Jag lägger ner.

Tillägg
Sedan maj/juni 2011 har jag också dragit på ansträngningsfeber. Som om inte det andra räckte.

Tags: , ,

6 Responses to “I morgon läkare…”

  1. Malin Renström skriver:

    Tänker på dig fina, humoristiska, smarta, ledsna Miriam.

  2. Josefina skriver:

    Joho, du orkar visst kämpa mer.

  3. Cicci skriver:

    Kraaaaaaam!!!!

  4. Paula skriver:

    Många kramar!

  5. Bloggblad skriver:

    Jodå, det finns hopp. Men du har visst hamnat i en rejäl svacka. Känns inte som det är läge för några klämkäcka råd att hitta glädjen inuti… Jag vet ju, som du vet, att det är skillnad på att deppa som jag gör för att jeansen har krympt i garderoben – och att deppa livets svarta hål. Konstigt att det ska vara så svårt ibland, när vissa åker räkmacka och suger på sin guldsked…

  6. Miriam skriver:

    Tack för era ord. 20 minuter till läkarbesöket. Suck. Kram.

Leave a Reply