Category Archives: sjukt

Sommaren 2013 vs de tidigare

2011 skrev jag detta inlägg.

Jag skulle kunna kopiera det nu men ersätta 2011 med 2013 och halvtidssjukskrivning med heltidsdito. Och för all del, 2012 var på samma vis som 2011 också.

Jag kan säga som så att jag just för tillfället, strax efter en lugn men ändock feberframkallande promenad i solskenet, är fruktansvärt bitter över det faktum att jag de tre senaste somrarna inte kunnat njuta av årstiden och de aktiviteter familjen och en stor del av den övriga befolkningen ägnar sig åt när solen skiner.

Depression, utmattningssyndrom och ansträngningsfeber – dra dit pepparn växer – jag vill också vara FRISK!!!


Vad skrev hon i remissen?

Igår var jag hos min husläkare för att kolla vad som var fel på min mage. Den hade krånglat sedan i lördags utan några som helst ”utfall”, varken fram eller bak. Lite konstigt. En magsjuka brukar som regel räcka ca 24 timmar med många snack i den stora vita telefonen (kräkas för den som inte visste, telefonerna ser ju så annorlunda ut nu för tiden…), men 4-5 dagar utan något som helst litet samtal?

Det togs prover i vanlig hederlig ordning.
Alla resultat var normala i vanlig hederlig ordning.
Miriam mådde inte alls bra i vanlig hederlig ordning.

Så det bidde en förnyad remiss till vuxenpsykiatrin för att få hjälp med depressionen som sannolikt är roten till allt det onda.

Och redan idag blev jag uppringd, rekordsnabbt!

Inte lika snabbt skulle mitt besök bli av, nehej då. Kunde det finnas någon tid i vecka 39? Ha! Det struntar jag fullständigt i vad det finns för tider om tre veckor, jag behöver hjälp NU! Jag formulerade mig lite smidigare än så, om än totalt uppgivet. Nåväl, då hostade hon upp en tid på tisdag morgon nästa vecka.

Vad som händer sedan vet jag inte, men en sak är säker: mig skyfflar man inte undan längre! Nu har jag haft upprepade depressioner alldeles för många gånger och jag behöver adekvat HJÄLP.

Så det så.

PS Påminn mig på måndag kväll att jag var så här stursk idag och skulle behöva vara det igen på tisdag morgon… DS


När är det nog?

I månader har jag dragits med depression och feber. Det har varit och är tungt på många sätt och vis, inte bara för mig utan för hela familjen.

Det är liksom ungefär vad jag/vi klarar av.

Men sedan i lördags dras jag nu också med någon form av magsjuka. I lördags var det ett kolossalt molande och även magknip. Jag sov bort precis hela dagen. Igår var det lite bättre och jag lyckades medverka i gudstjänsten i kyrkan på eftermiddagen. På kvällen blev det sämre igen.

I morse vaknade jag helt utan knip eller molande smärta så det var ett lätt beslut att Jonas skulle jobba förmiddag och jag eftermiddag. Denna uppdelning eftersom Ella är förkyld och hemma från skolan.

Men döm om min förvåning och totala ledsnad när jag strax före lunch kände hur det tilltog i magen, denna gång mer kymighet och en känsla av att returer kan bli av.

Jag har knaprat i mig ett par skorpor och håller tummarna för att jag får behålla dem.

Ellas förkylning kan hon få ha för sig själv, jag är INTE intresserad!

Nog kan det väl vara nog nu?

Edit 20:18
Nu har jag fått värsta nackspärren också :(


I morgon…

…är det dags för nästa sjukhusbesök. Denna gång på Karolinska universitetssjukhuset, infektionskliniken, förlagd i Huddinge. Inte precis around the corner, men mina tre remisser hittills har gått till Sophiahemmet så jag sitter nöjd.

Dock är jag otroligt less på undersökningar efter bara några månader i ”branschen”. Jag menar, det finns värre, det är jag väl medveten om.

Ingen av alla troliga anledningar till min feber har stämt. Vad kan det då vara? Hur långt måste man gräva? Vad kommer man att hitta?

Det är inte utan att jag är lite orolig.

Eller mycket.


Sjukläget i övrigt…

…är som så att jag är fortsatt halvtidssjukskriven till den 16 september då jag ska träffa husläkaren igen.

Febern
Om jag anstränger mig (går en långsam promenad, hastar hit och dit på jobbet, flyttar möbler) så får jag feber, runt 38 grader, oftast strax över. Tro nu inte att jag gör sådana saker jämt och ständigt, jag orkar ju inte få feber hela tiden.

Undersökningar
På torsdag ska hjärtat undersökas med hjälp av ultraljud. Remiss har skickats till neurokirurg (det ofarliga hjärnsläppet) samt infektionskliniken (igen, de avvaktade några provsvar) så jag blir ordentligt undersökt om inte annat.

Sköldkörteln?
Nix pix, alla prover har visat normala värden för sköldkörteln, så det är inte den som spökar. Heller. Den var annars högeligen misstänkt för onormalt beteende i ärendet. Det hade varit så lätt att åtgärda.

Medicinering?
Så, förutom vila och egenvård lägger jag nu till munkte och Ben & Jerry’s-glass på listan över förbättringsåtgärder!


Ännu ett läkarbesök

Så har jag varit på ännu ett läkarbesök, denna gång laddad med ett långt dokument med alla mina febrar och diverse personers olika funderingar på vad min feber sedan 7 veckor tillbaka kan bero på.

Idag lyssnade hon, tog andras förslag på allvar (speciellt svägerskans läkarpappas kommentarer) och jag lämnade återigen diverse prover. Bland annat provet där de för ner en smal sak i näsan, iiiiihhhh, vad det kittlade obehagligt!

Jag gjorde ett EKG också, och det var som allt annat helt normalt. Hon lyssnade på hjärtat, andningen, undersökte lymfkörtlar och skickade en beställning på ultraljud av hjärtat. Jag ska själv åka till Sofiahemmet och göra en lungröntgen, det får bli i morgon förmiddag.

Om nu alla dessa lämnade och framtida prover fortfarande inte visar på något onormalt så blir det någon form av kontakt med infektionsläkare.

Och så är jag sjukskriven denna och nästa vecka ut.

Joråsatte, en sommar att minnas?

Skulle inte tro det.


Fortfarande feber till och från

Sedan förra måndagen har jag jobbat igen. Först idag vågade jag mig på att promenera till jobbet efter alla sjukdagar. Jag gick i lugn takt för att slippa feber. Men nog var tempen uppe i dryga 38 grader när jag kom fram!

Därefter gick tempen ned för att sedan gå upp igen när jag flyttat lite pärmar och rört mig i korridoren, 37,9 grader.

Jag googlar för att hitta information men det är svårt. Min läkare på psykmottagningen trodde knappast det var medicinen som var orsaken. Men OM det var det borde febern gått bort efter ett par veckor. Tack och lov har jag återbesök på torsdag och till dess tänker jag ta det alldeles lugnt.

What else is new?


Ingen förändring

Så länge jag sitter still och inte anstränger mig är det lugnt med febern. Men så fort jag gör minsta lilla, sorterar tvätt eller diskar, går febern igång och jag börjar fryshurvas. Även under kvällens ytterligt långsamma promenad hurvades jag i den 24-gradiga kvällstemperaturen.

Jag har pratat med en läkare idag, som konsulterade överläkaren på kliniken, och han kunde inte se något samband mellan febern och medicinen. Så jag fortsätter ta den under helgen och ringer min ordinarie läkare på måndag, hon som skrev ut medicinen till mig.

Jag vet inte vad jag ska tro längre. Jag hade både feber och rödaktigt utslag i nacken _innan_ jag började med medicinen och sedan _efter_. Två identiska symptom (utslaget var mindre efter medicinstarten).

Det är bara att softa/soffa vidare. Virkningen går lite långsammare eftersom händerna börjar bli lite överansträngda, vilket är en solklar biverkning av för mycket virkande.


Jag börjar misstänka medicinen

Sedan torsdag i förra veckan tar jag 2 mg Edronax varje morgon. Det är ett tillägg till de 150 mg Zoloft jag ätit sedan drygt ett och ett halvt år.

För kännedom är maxdosen på Zoloft 200 mg och på Edronax 8 mg. Varför siffrorna skiljer sig åt så mycket kan inte jag svara på, men jag äter alltså 75 % av maxdosen på Zoloft och 25 % av maxdosen på Edronax.

Jag kan inte någonstans hitta något om att feber kan vara en biverkning av Edronax så varför skulle det vara det i mitt fall? Kanske för att jag har världens konstigaste feber, ca 38 varje dag sedan förra veckan.

Å andra sidan hade jag säkerställd feber redan i tisdags förra veckan, det vill säga två dagar _innan_ jag tog min första Edronaxdos. Sannolikt hade jag feber även måndag och onsdag men då tog jag aldrig tempen.

Idag blev jag så där konstigt frusen på eftermiddagen och efter att jag i största möjliga lugn handlat ett fåtal varor på närbelägna Ica var temperaturen uppe i 38 grader.

Jag hoppas få tag i min läkare i morgon för att konsultera innan jag möjligtvis tvärslutar med tabletterna. Annars kanske jag gör det ändå, jag vet inte än. Jag äter så liten dos så det har inte varit några insättningsproblem och borde inte heller bli några utsättningsdito.


Fortfarande feber

Hur länge ska man gå med konstant febersällskap? Jag är i alla fall redigt less.

Nu har jag trots detta lyckats byta tillbaka till en somrigare layout. Jag tycker mycket om änglarna, men nu spar jag på dem ett tag.

Resten av familjen är på Grönan med vänner och bekanta. Jag ska strax dricka kaffe, se på Vänner och varför inte virka?